Mattes Sida



Hejsan!

Jag som är Matte till Nova heter Camilla. Jag är 39 år gammal,
 och jobbar som undersköterska på ett boende för äldre i Dalsjöfors.
Novas husse heter Johan, och tillsammans har vi 2 barn som heter Sandra och Mikaela.
Vi bor i ett hus ca. 1,5 mil utanför Borås i ett samhälle som heter Dalsjöfors.
Vi bor vid en sjö som heter Dalsjön. Här brukar vi fiska och bada m.m.
Här finns också bra möjlig het för Nova att få bada och simma.
Vi har också tillgång till skogen alldeles utan för husknuten.
Här tycker vi om att promenera och Nova älskar att sprina fritt.
Nova kom till våran familj Hösten/vintern -04.
Hon är en del av våran familj och är med oss nästan överallt

Mitt intresse för djur har alltid funnits. Johan och jag hade hund innan vi fick barn.
 Fast då var det en liten Shih-Tzu flicka som hette Ronja,
hon fick lämna oss efter 11 trogna år.
Är fortfarande tomt utan henne. Sedan kom våra töser.
Full fart och fläkt. Och just då tyckte vi inte att det fanns den tiden för en vovve.
Åren gick och barnen blev större. Längtan och saknaden efter en hund gjorde sig ständigt påmind.
Under år 2003 började längtan att göra sig starkare påmind,
 och vi började att planera för en liten vovve.......
Barnen var så stora och kunde hjälpa till, med vovven,
Vi planerade att skaffa vovve till sommaren 2005. 
Frågan var bara ska det vara en stor eller liten hund?

Raser som var intressanta för oss var då givetvis
 Shih-Tzu, Labrador och Golden.

Planeringen var i full gång

Så hände det som inte fick hända....

5 Oktober 2004

Detta är så svårt att få ner en endaste rad om.
Men jag hoppas att jag snart kan skriva lite om det.
 Men det finns många bra sidor på nätet att läsa om Utmattnings depression.

Återgår att jobba 90%. Efter semestern - 06.
Och det har varit mitt mål att nå sedan jag blev sjuk.
Jag försöker att se positivt på detta som drabbade mig, och har lärt mig mycket om mig själv,
Fortfarande så händer det att man faller tillbaka.
Men tack vare min familj, och vänner som stöttat och finns där när det blir jobbigt,
så kommer det en morgondag

Det finns stunder som är jätte jobbiga, och man är ledsen och gråter.
Man är så rädd!!. Man ställer sig många frågor !
Det känns som allt rasar samman på några få sekunder,
Allt blir bara ett enda surr:
Ångesten stiger, Paniken växer
Det gör såå ont när själen gråter

Många som säger:

- Att det är bara att rycka upp sig!!
Det går över

Kan bli lite sårad över detta

Ingen som varit med om det, kan veta hur man känner sig.
Ingen kan förstå...

Man blir duktig på att spela ett spel
Men för vem?

Med olika spelregler

Tack älskade Johan, du är mitt allt.!!
Mina älskade flickor:

Sandra och Mikaela,
Mina änglar som fick bli såå stora på en gång.....
Jag är såå stolt över er

Mamma älskar er!

LABRADOR RETRIEVER

För mig stod det klart tidigt när vi skulle köpa hund att det var en Labrador vi i familjen skulle ha.
Ville ha en stor hund som jag kunde jobba med. En hund att gå olika kurser med.
Med "SPÅR" som ett av mina mål.
Att det blev tidigare som vovven kom till familjen är nog lite av ett öde,
 hon kunde inte komma lägligare.
Fick många positiva reaktioner över mitt beslut att skaffa hund.
Att det just blev Belldeena´s är inte så konstigt, det var nog meningen.
Efter att ha hälsat på och träffat Kenneth med alla vovvarna så kändes det helt rätt.
Nova var bara min och familjens vovve.

25 November 2004

Det var dagen då vi hämtade Nova.
 Oj vad hon pep och ylade när vi satt i bilen.
Hon hadde ju sin filt med mamma Leeloo´s doft på, men saknade säkert henne och syskonen.
 Vi hade varit och besökt henne ett antal gånger på kenneln.
 Kände med en gång att detta var rätt kennel och rätt valp.... 
Det handlades korg och koppel och halsband, leksaker, matskålar.
 Mitt intresse för hunden är mycket stort
och Nova är en viktig del av min rehabilitering tillbaks efter jag varit sjuk.
 

29 April 2006

Nu är Nova 19 månader och vi har hunnit med mycket tillsammans.
Allt från valp till unghunds stadiet.
 Allt från valpkurs till Apporteringskurs som börjar den 18 Maj-06.
 Vi har varit på ett antal utställningar tillsammans, vilket har gått superbra..
Vi har även haft våra duster ihop, Alla promenader, och alla lugna stunder vi sovit ihop.....
 Dessa bruna ögon och den svarta nosen dom svarta stora tassarna och alla blöta pussar.
 Nova du är min stjärna. Idag skulle jag inte kunna vara utan henne

Lyckan är att få ha Nova........
 

30 September 2006
 

I dag för 2 år sedan föddes Nova. Då var hon en liten Labrador valp.
Och jag visste inte att vi just skulle välja henne.
Idag är jag så glad att det just blev Nova.
Hon är så snäll och vi vill inte vara utan henne. Vi älskar dig

Grattis på 2 års dagen önskar vi dig...

2 November-2006

Vad är det som händer???

I dag rasade det samman igen!

Har den senaste tiden varit både upp och ner,
har haft mina föraningar om vad som komma skall.
Har lärt mig att känna när kroppen går på högvarv.
Yrseln är tillbaka och gör sig påmind, samt huvudvärk.
Stressen som kommer och fast man kämpar emot så brister det.

Detta är såå otroligt jobbigt när man inte vet vad som händer.

Kände i morse att detta är inget bra,
Yrseln var mer på taglig och orken att ta sig för att duscha och göra sig i ordning ja det är jobbigt.
Tankarna far runt att det blir nog bättre.
Nova måste känna en inre oro för sin matte.
Hon var mig mycket nära under förmiddagen och tittade på mig
med sina bruna ögon.

När jag var färdig för att gå till jobbet vid 11.30 så suckade hon och kom och gav mig en puss.
Så här har hon aldrig gjort innan.
Jag höll om henne och sa:
- Att matte kommer i kväll.......

Vägen till jobbet var såå lång, När jag kom dit så kändes det konstigt och tungt.
Efter att fått
frågan:

- Hur är det?

Detta var förlösande, Då brister allt. 
 Och ångest och panik attacker avlöser varandra under 1 timma.
Skammen som väller upp,
Och oron vad man ställer till med. Luften som tar slut.
Kan inte andas.......

Det är såå jobbigt och skuldkänslor, är man konstig eller???
Plötsligt!, så måste man där i från .
Rädslan över att vara själv och jag bara skakar i hela kroppen....
Det känns så gott att ändå vara i trygga händer...

Tack!! till dig, som tog hand om mig och
Förlåt för......
Jag tror att du förstår hur det var
Rädslan över att alla är arga på mig,
Fy fasen, vad liten man blir..

Känslan av misslyckande
Och att jag måste vara konstig
Det går inte att beskriva

Johan fick komma och hämta mig och köra mig hem
Fast jag visste inte om jag ville hem... låter konstigt
Men när man har panik och ångest så kan man inte tänka klart
och man vill inte vara någonstans

Väl hemma så möttes jag av Nova som blev en tröst.

 

10 November-2006
 

Vill bara säga tack till alla, som tänkt på mig.
Och till Johan och mina barn som varit såå gooa.

JAG ÄLSKAR ER!!!!

Nova du är min stjärna,
och jag är såå glad över dig.

Jag känner att det är ganska okej,
 och det ska bli roligt att komma till jobbet igen.
Ska arbeta 75 % året ut och Sedan 85%.

Det är svårt att inse sina begränsningar och att erkänna för sig själv.
Efter att det gått ett par dagar,
 så kommer denna ångest och skulden.
Verkligheten hinner ikapp,
 och skulden över vad man gjort?
 och vad som hänt är också mycket jobbig och tung.
 



"Tänd ett ljus och låt det brinna,
Låt aldrig hoppet försvinna..
Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen"
 

 

Copyright © Camilla Hermansson